cookiecrumbs

Lyckades inhandla födelsedagspresenter till Cappe också. Ett tiotal paket ligger nu inslagna i Daltons garderob i väntan på 9 april. Hemma hos morfar ligger några extra stora och vad jag tror, efterlängtade, paket och väntar så nu får tiden gärna gå fortare!

Ja, och som grädde på moset hade jag en två timmar lång läkartid idag. Kom hem med fyra enkäter att fylla i. Tristess? Nej, det har jag inte tid för.

Resten av kvällen spenderade vi sedan hos morfar så att hundarna kunde strosa runt i trädgården och Casper kunde kratta runt sin trädkoja.

Dalton fick låna Cappes rosa vantar som Cappe snott av Eleeah. Det tyckte jag var snällt av Casper, även om Dalton såg måttligt knasig ut.

Och ja, jag har upptäckt att jag inte borde hålla så krampaktigt i kameran hela dagarna, antalet bilder blir bara fler och fler...

Dricker morgonkaffet i väntan på utvecklingssamtal. Fryser om fötterna också.

Har i en tid varit sugen på att ta fram grillen för visst är det väl dags att inviga grillsäsongen?

Igår var det dags hemma hos Pumba och Idun. Det blev fläskytterfilé, bearnaisessås och min hemmagjorda potatissallad - ska det vara fint så ska det! Efter maten serverades det irish coffee, vildmarkssnaps från jokkmokk och underhållning i youtube-form. 
Klockan tio hade jag dock övertalat Dalle att följa med hem och sova. Det är inte alltid så lätt för kroppen att ställa om från småbarnsförälder till "partyprinsessa". Men mina kära vänner står ut med mitt gnäll, de är så fina ♥

Har uthärdat en oändligt lång natt som bestod av tankar, sorg och saknad. Halv fyra på morgonen fick jag ro och somnade. Morgonhumöret var därmed ljuvligt.
Vid middagstid efter att Dalton fått i mig frukost (som bestod av kycklinggryta) var det dock dags att bege sig till morfar för att möta upp Annika och Ville på playdate. Alltså den där hunden är det bästa på hela jorden, näst efter Sigge förstås. Eller, eventuellt är det delad första plats. Fast vi har ju Basta också. Åh, dessa byrackor ♥ Hur som helst så lade vi köttbullespår och åt kakor.

När vi kom hem var Dalton helt underbar och snickrade om bardisken med lite hjälp av supersnickar-Casper. Är så nöjd!

Yes, we was there. Beskådade våra svenska favoriter ifrån Unikum, Gamla Skolan och No Fear Tattoo. Trots mycket folk och mycket trängsel måste jag erkänna att min son är förjävla duktig som inte försvann i mängden. Även om mammas blodsocker ibland går i botten och hon blir lite grinig, så är du bäst ponken, glöm inte det ♥.

Hann även innan vi klev in på mässan träffa en gammal klasskompis från Rock City Hultsfred. Tänk att man kan känna såna band till någon som man bara hunnit träffa en enda gång sen vi slutade gymnasiet. Det är fan fint! Och tänk vad många som känner igen en fastän man inte kan minnas att man någonsin träffat dem. Och tvärtom. Man minns dem men inte varifrån. Ja det var en fin dag i tatueringskonstens ära!

Där emellan är man också sjuk.

Sen hittade vi en juicepress hemma hos morfar, den fick följa med oss hem. Han hade aldrig använt den så imorgon ska jag köpa många apelsiner! Blir färskpressad juice till frukost på fredag, innan jag och Cappe the Hooligan tar tåget till Göteborg och Kungsbacka.

Finns en supercool brud i min närhet som heter Elin, hon är tillsammans med Daltons bror som tappert följer i sina äldre bröders fotspår.
Häromkvällen hade hade druckit whiskey och kräkts i äldsta broderns säng och sedan rullat runt i det.
Den stackars pojken har givetvis gråtit av ångest över det hela men inte kan man väl sluta där? Så när Elin uppdaterar sin facebookstatus med att kommentarer om folk som harklar sig och spottar är överflödiga, kan man ju inte låta bli att tycka det är överflödigt att kommentera folk som spyr ner hela sängen och rullar runt i d... Hehehe...

När lilla grabben uppdaterar sin egen status med "nu kör vi!" och den största av grabbarna tycker att "kör i vind!" kan man ju inte annat än tycka att "kör i Joels säng!". Jag skrattar ondskefullt. Det går inte låta honom glömma!

Till sist uppdaterar Elin sin status angående melodifestivalen, som innehöll allt hon hatade inom loppet av tre minuter och hon ville kräkas, då måste man ju fråga "inte i sängen väl?". Hon kände sig inte originell om hon gjorde detta men började nynna "vem kan stoppa mig när jag bara rullar fram?".

Om du någonsin förlåter mig för det här Fjunatan, så lovar jag att bjuda på rull-ader. Hehehehehehehehehehehe!

Feel fine.

I almanackan stod det att vi skulle gå till simhallen men istället satte vi Sigge framför kälken, packade ner lite fika och tog en milslång promenad i skogen. Världens bästa söndagsförmiddag med andra ord!

Efter middagsluren vaknade dock Casper med ont i magen. Han låg i min famn en lång stund innan vi lyckades få i honom lite kamomillté och sen fick han ta ett varmt bad efter att både jag och Dalton försökt massera magen. Det verkade liksom hjälpa en liten stund, men snart började magen göra ont igen så då fick mormor komma och trösta lillkillen. Stackars liten blev helt kallsvettig vissa stunder då det tydligen gjorde ovanligt mycket ont. Resten av tiden verkade det mest mola. Vid niotiden hade han fortfarande inte lyckats få ro och somnat, och eftersom jag och Dalton skulle upp tidigt bestämde sig Casper och mormor för att gå hem till henne. Där hade han somnat men vaknat varannan timme hela natten lång. Klockan åtta på morgonen hade magen blivit bra igen och han kunde ta igen lite sömn han missat under natten... Älskade lilla hjärtat ♥

Under den här tiden hade jag hunnit in till Jönköping, åkt lite bil, läst en tidning, åkt hem igen och rastat Sigge. 
Hade ett informationsmöte inbokat på Bräckes klockan två, så det blev inte mycket tid hemma innan vi åkte tillbaka till stan. Men en tupplur på soffan hann jag i alla fall med...

Och så blev det ett besök på ICA Maxi för att storhandla också. Sen hittade vi pääärlor! Så nu har jag och Casper suttit och pärlat halsband tills kvällsmaten blev klar!

Det allra allra sista på dagen har jag suttit och kurat ihop i soffan och ätit choklad med en trött Dalton bredvid och en Casper som ligger i min och Dalles säng och drägglar på min kudde. Kan det bli bättre?

Världens vackraste och finaste Emma fyllde år, "arton" år. Därför trängde vi oss in i bilen, jag, Anders, Dalton, Lillan & Cappe och for iväg. I Borås behövde vi fylla på godisförrådet och jag hittade sötlakrits så jag kunde sitta tyst och nöjd resten av resan. Barnen var redan tysta och ordningssamma, de hade DVD och allt!

Hemma hos Emma i Kungsbacka var det inte lika lugnt och ordningssamt, då barnen bestämde sig för att erövra hennes hem och drog fram alla leksaker som gick att finna medan vi vuxna åt goda tårtor.

Och utfodrat kossorna!

Liz Rose har redan skrivit en låt mina känslor till ära.

Äntligen fick jag som jag ville, vi gick till simhallen som varit öppet i två veckor nu. Det var Caspers debut, och även delvis för mig och Dalton med som inte badad på närmare tio år. Vi hade otroligt roligt och det var ett lyckat besök. Det är alltid ett plus i kanten när en så omtyckt aktivitet bara är ett stenkast bort också!
På kvällen åkte jag och Dalton iväg till en väns inflyttningsfest, men hamnade tillslut på en punkspelning och drack zlatopramen. Sen fick vi gå därifrån och då gick vi hem till inflyttningsfesten igen och somnade.

Den starka hemlängtan gjorde dock att vi rusade till tåget omgående på morgonen men blev sittandes på stationen i en och en halv timme. Vi löste det ganska bra med pressbyrån-kaffe och lite shopping. Jag hittade en tidning på pressbyrån som heter Kreativ Stickning. Den var bra, kostade nästan en hundralapp men jag kommer köpa nästa nummer. Jag gillade mönstrerna!

Påtal om det fortsatte jag med Caspers tröja när jag kom hem, tills jag upptäckte att jag glömde sticka hästens mule och då var det bara till att riva upp alla masker igen och börja om. Gråtfärdig.

Nu är vi mest förkylda och febriga familjen som ligger under varsitt täcke och gnäller. Fast emellan hostattackerna sitter jag och trallar på lite musik som jag hittat i min pappas musikgömmor. Gömda juveler:

Nu har jag bara två centimeter kvar av bakstycket på min stickning. Det har varit så tråkigt, men snart börjar det roliga!