Det känns ännu sämre nu...
Första dagen som arbetslös. I alla fall för ett litet tag, och jag är redan rastlös. Gick till arbetsförmedlingen efter dagislämning och sedan mötte jag min mor på vägen hem. Hämtade Otis och gick ner till kyrkogården en stund, sedan lämnade vi mor där och gick upp till syrran och Ville som satt hos pappa och njöt av solen. Hundarna busade av sig i trädgården ett par timmar och vi pratade om allt möjligt, sedan ville Miriam kidnappa mig in till stan. Otis fick stanna hemma men Casper följde med, blev lite spring i affärer och middagen bestod av Mc Donalds-mat i vanlig ordning. Huliganen fick välja lite kläder till sin födelsedag och sedan kom Dalton förbi med presenten som han köpt - en superfin Lonsdaletröja! Nu sover han gott och jag passar på att dricka folköl i kopp (för det går ju inte dricka ur burk...), lyssnar på en av Karins spellistor med Håkan, Jon Brion, Tiger Lou, Ed Harcourt och annat mysigt. Ser fram emot helgen med skräckblandad förtjusning. Sneglar på HTC-telefonen jag fick av Miriam som jag desperat försöker förstå mig på (teknisk tjej hej) och väntar på svar. Dessa jobbiga svar...
Vi skulle nog ha hamnat här ändå
för lusten är svår att ändra på
jag väntar ut dig i tystnaden
för att det är lättast så
för lusten är svår att ändra på
jag väntar ut dig i tystnaden
för att det är lättast så
Kommentarer
Trackback