Frukost i solskenet

Är så rastlös. Nyss fanns det åttahundra personer runt omkring och nu känns det bara ensamt. Alldeles för ensamt och tyst. Trodde det skulle bli skönt att komma hem igen men nej. Kände inte alls att jag ville äta frukost hemma vid köksbordet, så jag gjorde iordning smörgåsar och kaffe, och ringde syrran. Satte oss vid stråkensbro, hundarna lekte och Casper letade upp pinnar åt dem. 
Då kändes livet helt okej igen. Även om det är lite ensamt...

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0